Norge 2012 (Keb-downgrade)

Det började egentligen 2011, efter det att vi (Anders Björklund och Simon Coe) kom hem från vår Kebnekaiseresa. Vi fick ett flyg från sydtoppen, men brydde oss egentligen inte så värst mycket om att det var termiskt och att det lyfte överallt på vår färd ner mot fjällstationen där vår landning och firande väntade. Vi bestämde oss i stället att åka tillbaka till Kebnekaise året därpå för att uppleva mer av termik och äventyr.

Text och bild: Anders Björklund

Panoramabild från Volestarten (Vågå)

Långt in på våren nu i år så var allt i stort sett bestämt för en återfärd, men diverse händelser styrde vår resa mot ett helt annat håll. Vi tog beslutet att skjuta på Keb-äventyret ett år framåt men vi ville ändå hitta på något tillsammans så Simon Coe kom upp med idén att köra en ”Walk-about by car” i Norge. Jag var inte sen att hålla med och en vecka efter midsommar så bar det iväg.

Första målet var Trysil. Vi hade bestämt träff där med två norrmän (som sen visade sig bli 7-8 stycken) för att flyga tillsammans med dessa. Två av dom hade högt ställda mål; att slå nytt norskt rekord i distans för deklarerat mål. 127 km. Dom kom iväg med perfekt timing, strax innan vinden ökade och vred till fel startriktning. Jag lyckades ändå att komma iväg efter ett par halvbra startförsök men just då tog givetvis termiken lunch-break och jag missade lyften och var tvungen att gå ner och landa vid bilen ett par hundra meter nedanför. Det var an trixig landning men tack vara Jalpa 2:ans perfekta handling så var jag aldrig orolig att jag inte skulle få en säker ”touch-down”.

Trysil

Efter ett par timmar så bestämde vi oss att ta norrmännens bil och bege oss nordöst mot Sverige för att möta upp rekordflygarna. Vi hade då ingen aning om var dom befann sig men vi visste att dom hade sikte mot Funäsdalen så det var däråt vi körde. Simon före mig i sin bil och jag efter i norrmännens bil. Efter cirka 3-4 timmars färd så fick vi kontakt med norrmännen och då hade dom landat öst om Funäsdalen. Nytt Norskt Rekord. Grattis!

Vacker solnedgång på väg mot Norge igen efter upphämtningen.

Vi lämnade bilen och grattade, sen styrde vår resa mot Vågå, tillbaka till Norge. Vi övernattade på vägen och på onsdag förmiddag var vi framme vid Vågå Flygsportcenter. En kanonanläggning med flygare från både när och fjärran. Många som hittar dit för dom fina flygförhållanden som råder där. Vi provade på två av starterna, Vola och Salknappen. Vid ett par av tillfällena så var vinden hård men inga problem alls med Jalpa 2:an, bara att ta tag i A-linorna och dra upp och vips så var man iväg. Även när vinden ökade på höjd så var det bara att trampa lite lätt på speeden så gav skärmen fart framåt. Jalpa 2:an förmedlar allt som händer och man får besked direkt vad som händer där uppe och man kan parera i tid, detta ger en känsla av kontroll och säker flygning.

Prognosen visade fina förhållanden för distansflyg men tyvärr så felade prognosen men vi fick ändå fina flyg dom tre dagarna som vi var där. Flygbart alla dagar med två-tre fina flyg per dag. Vi träffade många nya vänner och vi hade verkligen en kanonresa att se tillbaka till på vår resa hem till Sverige.

Det här fick bli ett litet mellanår för mig och Simon men vi har storslagna planer för åren framöver. Vad sägs om ”Island walk’n fly”, ”Kungsleden by air” eller som grädden på moset ”Polar Bear Svalbard Fly-around”. Självklart så går det bra att anmäla intresse för dessa resor. Bara att höra av sig. Det måste finnas fler tokigare flygare än oss.

Anders och Simon kurvar utanför Vole-starten (vågå)

Flyghälsningar,

Anders och Simon

PS-finns också en kort liten filmsnutt från Vågå här: http://vimeo.com/45322943

Höstflygning på Tjuvkil!

Här på västkusten har det inte varit så många flygdagar på senaste tiden! Förra lördagen så kom solen äntligen fram och vindarna vände mot nord, och då funkar Tjuvkil perfekt! Mats Axelsson och Robert Wikstrand timade prognosen riktigt bra och fick äntligen luftat sig uppe i det blå.

Alla bilder: Robert Wikstrand

Mats med sin Icaro Ice XC 2 över Tjuvkil

Enligt Mats så kom det några fina termikblåsor framför hanget som man kunde kurva sig uppåt i och det var nog sista termiken för denna säsong nu när vi rör oss in i november månad. Vindarna var något från nord-ost och då får du tänka på att det kan bli turbulent strax efter starten. Optimal riktning är ren nordlig.

För er som inte har flugit här så är Tjuvkil ett av våra pilot 1-klassade hang här på västkusten med flygriktning mot nord. Oftast blir det mer flygning här på vintern då vindarna har en tendens att bli lite mer nordliga. Rekommenderad landning är en fin men något liten gräsplätt österut från starten.

Liksom de flesta hang här på västkusten, så är det mycket hårda stenklippor du flyger på. Goda marginaler skadar aldrig - har själv sett en pilot gneta sig kvar för länge på hanget och inte hunnit bort mot landningen utan gått i vattnet!

På denna bild kan du se termiken komma på vattnet framför hanget!

Läs mer om Tjuvkil på VSK:s flygguide:
http://www.vsk.info/vsk2/main.php?sida=flygguide&visa=Tjuvkil